Julen kommer snart eller?

Nu när det nästan är november kommer jag och tänka på att det snart också är jul och allt vad det innebär eller jag kanske ska skriva innebar , för just nu är inte julen som den ska vara för mej , det jag kommer ihåg och minns som jul kommer nog aldrig igen och det är sorgligt , men också en nystart för min egen familj.
TOMTEN
Ja en sådan kommer mina barn aldrig få ha hemma på julafton , heller ingen stor släkt det kommer bara vara jag David och barnen och varannan jul Ellen också , men det är allt.
Jag minns julen som liten eller ända upp tills jag var 15 år nästan , det var massa folk vi var nog aldrig under 20 st och det var både tomtar och pepparkaksgubbar , tänd brasa i öppna spisen och ett julbord med mängder av mat , min släkt är/var inga som drack alkohol på julen så vi barn slapp fulla tomtar och föräldrar vilket jag insett nu inte är så vanligt.
Det stod stora sopsäckar med julklappar i hallen och efter tomten varit på besök så var hela golvet fullt med paket och snören.
Och kalle anka var ju speciellt eftersom det inte gick så mycket tecknat på tv när jag var liten , nu sänder dom ju barnprogram hela dagarna och det finns massa kanaler att välja mellan.
Ja en sådan jul kommer jag aldrig att få uppleva igen , mamma har ju dött och mormor å morfar , släkten splittras och jag en massa olika orsker , så mina jular framöver bli till att skapa egna traditioner med barnen , det dom inte vet kommer dom ju heller inte att sakna även om deras mamma gör det.
Davids familj firar ju inte jul för dom är vittnen och David har därför aldrig firat jul och saknar ingenting av det.
Förra julen var vi hos min morbror och firade , vilket var roligt men det blir aldrig samma sak som innan , det är liksom slut på det jag tyckte bäst om , alla människor som är glada , all mat och ja det mysiga med julen och vintern men alla ljus och pynt , ja självklart ska jag pynta det gjorde vi förra julen också , vi ska ha gran och ljusstackar och ja det mesta men saknaden efter den riktiga julen är borta.
Nästa år är allafall Arwen så pass stor att jag får göra en paket kalender så nu måste jag komma ihåg att spara tändsticksaskar och komma ihåg att leta små presenter att lägga i dom , det ska bli roligt har aldrig gjort någon innan.
Barnens farmor och farfar firar ju inga sk högtider eller födelsedagar heller.
Eftersom jag flyttat ifrån mina vänner , jag flyttade ju ca 60mil , så kommer ingenting att bli sej likt i mitt liv , David har ju heller inga vänner eftersom alla hans vänner var vittnen och han umgås ju inte med dom längre.
Det är ganska tråkigt att inte ha någon att umgås med , spela spel , ta ett glas vin , bjuda på middag eller bara dra ner på stan med barnen och en vän och fika eller shoppa.
inga roliga fester att bli bjuden på och ja som jag skrev innan så är ju jag och David olika , han gillar stillheten och kan sitta en kväll med datorn och vara nöjd med det , men jag har ju min party nerv kvar och ja jag behöver umgås med nån annan ibland , David duger ju men man måste få träffa andra också.
Han gör ju det på jobbet , ser och pratar med andra vuxna människor , jag har ju bara han och jag vill inte bli för beroende av honom , det är ju varken bra för honom eller mej.
Nu kom jag helt ur ämnet , jag längtar till julen , jag minns julen och jag vill att mina barn ska ha lika fina minnen av julen som jag har och jag hoppas vi kan skapa egna fina minnen.
Julen firades ju från början pga Jesus , men det var ju fel orsak , jag firar jul eller jag ser det som ett sätt att vara tacksam som amerikanska thanks giving , man firar med nära och kära och ger varandra presenter och är ovanligt glada och trevliga , äter gott och diskuterar allt möjligt och man träffar ofta familj som man kanske inte ser annars.
men oavsett orsak till att fira jul är det en fin tradition som jag gärna firar så länge jag får leva.
Ja ja nog babblat om det , nu en fin bild på dom finaste färgerna jag tycker om att pynta med , förutom guld och svart och silver och rött ha ha
I Love Glitter

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0