arwenriddick

Var hemma med Arwen och David var på jobbet , klockan 14 ringde jag han och förlossningen för jag fattade att ungen ville ut snart , David kom hem vid 16 tiden och han ringde sin mamma och pappa som skulle passa Arwen under tiden , hans mamma skulle vara med på förlossningen så hon följde med oss in när klockan var 19 , hade ont men inte jätte ont , var öppen ca 3 cm och regelbunda värkar.

Tog ett bad vilket var underbart skönt , en liten promenad och klockan 21 var jag öppen 4-5 cm och hade ännu inte jätte ont , klockan 23 började det göra ont och jag fick lustgas som jag sedan hade hela tiden , smärtan steg men jag ville inte riktigt öppna mej så bm föreslog att jag skulle stå på alla fyra och rulla med höfterna , lättare sagt än gjort då man väger ett ton och inte alls är särsklit rörlig , David var så trött att han somnade av flera gånger och jag hade bytt med han vilken sekund som helst.

mellan klockan 01 och 06 hade jag ett rent helvete , jag öppnade mej sakta och jag hade en jävla kant även denna gång , när jag fick krysta runt 7 tiden så var jag så slut bad om sugklocka och fick det till sist , dom satte på klockan runt 7.30 och jag krystade och han kom ut med huvudet sen fastnade han och det var två peroner som tröck på min mage eller hängde är väl mer rätta ord.

Dom skrek att jag skulle krysta trots att värkarna upphört och jag gjorde det och ut kom han klockan 07.42, dom fick gå iväg med honom på en gång och David följde med , jag fattade inte allvaret och var bara glad att jag slapp ha ont längre och var i nåt rus av lustgas och annat men jag frågade om han var död och detvar han inte sa bm och kollade om jag behövde sys , jag fick sy lite första gången men jag kände att jag sprack för det stramde lite när han kom ut vilket det inte gjorde med varken Arwen eller Ellen.

Bm kollade hur det var med Riddick  och sa att  allt var bra , efter jag blitt sydd fick jag komma och se Riddick han låg i en säng med maskiner och han hade haft svårt att få syre och han hade födds med navelsträngen runt halsen men nu var alllt ok , vi fick tillbaka honom till oss vid 14 tiden och vi fick åka hem redan nästa dag.

Han var 53cm lång och vägde 4010 gram , lite skillnad från sina systrar E vägde 2450 och var 46 cm och Arwen vägde 2987 gram och var 48 cm.

Ja det var en lång förlossning som blev drastiskt utan min vetskap men som sluta hur bra som helst.

Med Arwen vägde jag 51 kg i början av grav och 63 i slutet med Riddick vägde jag 54 i början och 62 i slutet , nu väger jag 50kg så jag har blivit av med alla gravidkilon och det är jag glad för.

min kropp är inte som den var innan men den har fött fram tre underbara ungar och det är jag så glad och stolt att jag klarat av.

här kommer lite bilder på Riddick från han är ca 1 vecka till en månad.